Att bygga med naturen istället för mot den blir allt mer angeläget. HOOM har besökt ett hem på Hawaii som definitivt lyckas med det konststycket. Följ med oss till oförglömliga Kua Bay.
Varje tomt har naturligtvis sina alldeles egna förutsättningar och utmaningar. Men ju vackrare och vildare omgivningen är desto högre krav ställs på arkitekturen. Och en mer hänförande miljö än den som återfinns vid Kua Bay är svår att tänka sig. Där, på Hawaiis västkust, präglas landskapet av öns underjordiska och tidvis explosiva historia.
Mörka lavaformationer möter vindpinad vegetation, men också vita stränder och glittrande turkost vatten.
Att bygga efter platsens förutsättningar är ett mantra som ofta används lätt slentrianmässigt, men i det här faller har man verkligen tagit fasta på just det. Ingen möda har sparats för att få Kua Bay Residence att smälta in i landskapet och naturen har i allra högsta grad fått ta plats i hemmet. Taken är täckta av lokal lavasten och samma gräs som växer i den omgivande naturen, vilket förstärker kopplingen till platsen samtidigt som det får byggnaderna att smälta in än mer i landskapet.
Huset omfamnar andan av det hawaiianska uttrycket mauka-makai, det symboliska flödet av lava från berg till hav, genom sina direkta kopplingar till det vulkaniska landskapet och den sceniska utsikten över Stilla havet.
Tomten fångar verkligen de slående kontraster mellan hav och land som präglar Hawaiis unika topografi.
En dramatiskt placerad långsmal eldstad ramar in terrassen och passar perfekt in i den karga, vindpinade och outsägligt vackra landskapet. Och vid solens upp- och nedgång färgas vattnet i poolen och dammarna rosa och förstärker samklangen med naturen ytterligare. Kua Bay Residence är ett hem som på något sätt känns alldeles självklart, som att det alltid legat där det gör. Kanske är det just det som är riktigt bra arkitektur.
Huset är ritat av Walker Warner Architects, för inredningen står Nicolehollis och Lutsko Associates har tagit hand om trädgården.
Artikel ur magasinet HOOM – det går bra att dela detta material.
Text: Mats Eriksson Foto: Laure Joliet och Douglas Friedman